Min blogg har blivit till sjukblogg hehe
Bloggen känns som en rackarns sjukblogg... Blir tyvärr inte roligare än så just nu när man inte gör mer än att ligga och titta på springorna i våra trä tak och rulla tummarna glutta på mobilen tills ögonen går i kors och väntar på att nått ska hända.. Detta ska bli ett bra år hur som haver, har bestämt mig för att det måste bli så. Vad som än händer med barnet i magen. Visst kommer jag låta mig själv vara precis så ledsen jag vill ett par dagar om det i morgon visar sig att den dött men nu vet vi att vi funkar även om det tog ett par år. Så vi klarar oss utan dessa hemska hormonsprutor och så får det väl ta så många år det vill, men min kropp måste få läka först. Men det kan också vara som när jag väntade Leandro och störtblödde bra många gånger då läkarna väntade sig ett missfall och jag fick ligga ner allt för många veckor... Men det var det värt när min helt fantastiska son föddes och låg och tittade på mig med han stora vackra ögon, hans mini näsa och fina läppar.. Vi får se är som en slagpåse mentalt, smackas från glädje till sorg var och varannan dag. Jag har glädjen att vinna mitt liv som det ser ut nu och jag ska vara tacksam för det! Skamligt vore annars!